Yesterday, Peter Boockvar referenced two WSJ articles on P/E:  The Decline of the P/E Ratio and Is It Time to Scrap the Fusty Old P/E Ratio?

I believe these articles are asking the wrong question. Rather than wondering if the value of P/E ratio is fading, the better question is, “What does a falling P/E ratio mean?” The chart below will help answer that question.

We can define Bull and Bear markets over the past 100 years in terms of P/E expansion and contraction. I always show the chart below when I give speeches (from Crestmont Research, my annotations in blue).

Consider the message of this chart. It strongly suggests (at least to me) the following:

Bull markets are periods of P/E expansion. During Bulls, investors are willing to pay increasingly more for each dollar of earnings;

Bear markets are periods of P/E contraction. Investors demand more earnings for each dollar of share price they are willing to pay.

Hence, a falling P/E ratio is not indicia of its lack of utility. Nor is it proof of “Fustyness.” Rather, it suggests that crowd is still feeling burned by the recent collapse in prices and increase in volatility.

Thus, this is not about the market’s economic concerns, or sustainability of earnings. It is about psyche.

The 2008-09 crash follows (in order) the 2000 dot com implosion, the commodity boom and bust, and the Real Estate debacle. Is it any wonder investors are nervous? Their skittishness requires additional incentives to get them to purchase risk assets like stocks. Hence, the decreasing cost of owning equities as a natural result of the psychic pain of losses, still fresh in investor memories.

History teaches us that valuations typically become extremely attractive at the end of Bear markets. The P/E ratio — as well as the dividend yield, enterprise-value-to-free-cash-flow ratio,

>

100 Years of Secular Markets, P/E Expansion & Contraction

click for ginormous chart

Source: Crestmont Research

Läs hela…

I Sverige framställs DME ur skogsråvara, och i tidigare livscykelanalyser hos AB Volvo så har DME placerat sig allra högst av alla biobränslen vad gäller energieffektivitet och lägsta utsläpp av fossil CO2.

Tankstationen finns i Kungens Kurva för den som vill titta och peka lite.

Till en början skall Chemrec klara av att producera fyra ton DME om dagen, även om en storskalig fabrik som skall klara 100 000 ton per år skall stå klar framåt 2014. Fast då räcker det nog inte med tio EU-sponsrade lastbilar. För att översätta till fat olja, så motsvarar nog fyra ton ungefär 25 fat olja om dagen, och 100 000 ton per år motsvarar ca 1 723 fat olja per dag. Att jämföra med Sveriges oljeförbrukning på 336 000 fat olja om dagen under recessionen och det ekonomiska krisåret 2009.

Detta var en naiv beräkning där 159 kg DME motsvarar ett fat olja, vilket antagligen bara stämmer på ett ungefär.

Vad som är oerhört positivt är att Volvo, Preem och Chemrec mfl inblandade har haft styrkan att gå rakt på det bästa biobränslet för kommersiella fordon istället för att göra någon halvmesyr och satsa på etanol eller liknande.

Läs hela…

Läs hela…

Today’s NYT has a column by David Leonhardt, titled The Bears and the State of Housing (I’m referenced but not quoted directly). Leonhardt offers a new(ish) framework to evaluate Housing, whether you “lean bearish or less bearish.”

The column asks if housing is a luxury good –  one “that societies spend more on it as they get richer?” Or is it an essential necessity — more like food and clothing — that seems to cost an “ever smaller share of consumer spending over time?”

It is an interesting way to look at Housing. I am not fully convinced this is the proper framework, but I wanted to point out a few elements worth considering, and clarify others.

First, we must note that Housing can be a variety of things: Shelter, or an investment, a basic staple, or a luxury item. A $100k rural ranch has very different characteristics than a $750,000 suburban manse or a $2 million townhouse. When we discuss housing, we must remember that it is not only local, but very specific to each unique property. (This was part of the problem with the securitization of mortgages — it is very difficult to homogenize US housing, and the attempt failed in part for that reasons). The bottom line is we need to be cautious in generalizing housing — all houses are not all things to all people.

Second, I do not see Housing as 30% over-valued by my favorite metrics. (The article implies that number from Case Shiller data). It might yet fall that much as we mean revert, careening wildly past fair value — but that is not my expectation. An overvaluation of 5-15% has been my number since Q1 2010, and we don’t even have to drop that much — we could simply go sideways for a decade (or longer) and allow inflation to work off the excess.

Third, let’s remind readers why I believe the 1970 – 2000 housing boom was aberrational.
It was not merely tax breaks and falling interest rates, but a massive bond bull market. Mortgage rates did not simply fall, they were driven down by two/thirds, from over 15% down to under 5%. With Fed rates now at zero, this simply cannot occur again — unless we see a wild spike to 1982 levels and 15% mortgages (and what would THAT do to prices);

What other factors made that period so unusual? Consider these elements:

• Post WWII suburb creation was occurring; Baby-boom demographic was surging (both are now over);

• Rampant credit expansion has ended; (De-leveraging is now occurring).

• 3 decades of decreasing credit cost powered (in part) Real Estate appreciation;

• The 18 year bull market in stocks goosed wealth creation; it provided ready cash for RE purchases; (Unlikely to re-occur again any time soon);

• The RE top of 2006 pulled forward a decade or more of future returns; (Its now only four years since the top);

• From 2001 – 2007, new home building far outstripped new household formation; (we are still saddled with supply in excess of households)

• Home ownership rates increased from 62% in 1960 to 69% as of 2005; Its now 67% (Source: Census Data);  (Ownership rates are going down as those who bought homes they could not afford move back to rentals); 

• Traditional metrics — Median income vs median home price, or Housing Equity as a percentage of GDP or Rent vs Own — still show housing as 5-15% overvalued

• Over building overwhelmed demand with Excess supply;

Last, and perhaps most important, people pay for Homes with income from jobs. If over the next few years, we continue to see a sub-par recovery, with job creation lagging, and real incomes falling, then all Housing bets are off.

To sum up — I do not believe that Housing has bottomed yet, but I suspect — hope is probably more accurate — that the worst of the collapse is over. I expect no sort of bounce back anytime soon; Housing is likely to see no real gains for the next few years, and might simply drift for as much as a decade (über housing bears think much longer).

The most bullish thing I can say is the 33% collapse form the highs is over; Hey, you gots to live somewhere, and it might as well be in a place you like.

>

Source:
The Bears and the State of Housing
David Leonhardt
NYT, September 7, 2010  
http://www.nytimes.com/2010/09/08/business/economy/08leonhardt.html

See also:

The WSJ in 2009 looked at a related issue, pitting less bearish analyst Thomas Lawler versus more bearish Yale prof Robert Shiller: Outlook for Home Prices Clouded by Spat Over Historical Trends.

Läs hela…

De flesta svenskar har idag sin vattenförsörjning ordnad via kommunen och vi tar för givet att det ska komma rent vatten när vi öppnar kranen och att vi ska kunna skölja bort vår urin och våra fekalier med vatten.

Men så kommer plötsligt den där dagen när det inte kommer vatten. Det kan vara som för mig häromåret att det blivit en läcka på en stor ledning så man var tvungen att stänga av vattnet till flera kvarter. Drygt ett dygn tog det att fixa läckan så man kunde koppla in vattnet igen, eftersom det var vinter, snö, is, tjäle och allmänt svårgrävt ställe. Avstängningen skedde dagtid, så för de flesta kom det som en överraskning när de kom hem. Dessutom lyckades man inte fixa fram en nödvattenpost förrän nästa förmiddag. Jag hade (förberedd som jag är) ett litet lager av tomma plastflaskor, så jag tog helt enkelt med mig dem till närmsta ställe där jag kunde fylla på dem – handfatet på bibliotekets toa. Så hade jag raskt några liter vatten så att vi kunde laga mat, dricka, borsta tänderna och tvätta oss. De flesta grannar verkade däremot vara betydligt sämre förberedda och det gick en strid karavan av folk fram och tillbaks till lokala Icabutiken, där flaskvattnet raskt tog slut. Och varför köpa dyrt flaskvatten när man med minimal arbetsinsats kan få gratis som jag gjorde?

Skulle det bli vattenavbrott över ett större område och du inte har möjlighet att hämta vatten i närområdet kan det vara bra att veta att du oftast har flera liter rent vatten hemma – i toatanken. Lär dig redan idag hur du skruvar upp den så du kan komma åt vattnet och köp eventuellt in det verktyg (oftast en fast skruvnyckel) som behövs. Många toatankar är nämligen lite knöliga att öppna och resultatet kan lätt bli att du spolar iväg vattnet om du inte vet hur du ska göra.

Om du får för dig att hämta vatten i vattendrag eller sjöar, kolla absolut in råden på overlevnad.se, särskilt angående var man inte ska ta vatten. Mikrobiell rening av vattnet görs enklast genom att koka i 2-3 minuter. Detta blir ju särskilt relevant om exempelvis brunnen i sommarstugan slutar fungera. Drick då inte okokt sjövatten. Reningstabletter och liknande behövs inte – de är mest för hardcore-survivalister eller soldater. Tvättvatten behöver självklart inte kokas, men till tandborstning bör man nog ha renat vatten.

Så långt dricksvatten. Vad gäller vattentoan så tillämpar man sunt förnuft. Om vattnet strejkar spolar du alltså inte om du bara har kissat, utan endast när du har bajsat. Blir vattenstoppet långvarigt går det utmärkt att spola med en hink full med vatten från lämpligt påfyllningsställe.

Jag återkommer med fler goda råd och funderingar angående kritiska samhällsfunktioner. Nästa kapitel blir om el.

[Andra bloggar om beredskap, survivalism, infrastruktur, vatten]

Läs hela…

Men inte har de svarat på mina frågor om peak oil än. Man vill väl tiga av taktiska skäl förmodar jag.

Har fått en del kritik för att inte varit kritisk mot (c). Även om jag t ex hackat på Maudan angående SAS, Saab Automobile-stöd etc, och idiotiska förslag till miljöbilstöd. En del är dock aldrig nöjda.

Idag satte jag den vegetariska soppan i halsen. En av de kära läsarna hade besökt en av (c):s valstugor och fått nedanstående kylskåpsmagnet från partiet.

Här är svaret på varför (c) kategoriskt vägrar svara på mina frågor om peak oil. De anser nämligen att man kan bryta oljeberoendet genom att skrubba återvinningsstationen med tandborste, sluta åka hiss, sluta slötitta på repriser och genom att vara självgod.

Nu är jag heligt förbannad. Centerpartiet har uppenbarligen helt tappat greppet om verkligheten.

Eller är ovanstående kylskåpsmagnet ett ironiskt skämt framtaget av en 70-talist? En parodi på miljöpartiet?

Samtidigt bjussar nu (c) på gratis hyrfilm hos Headweb, nämligen en av de mörkaste dystopier som någonsin skrivits och sedan filmatiserats, Vägen (eng The Road). Man får stå ut med att stänga av ljudet ett tag så man slipper höra Andreas Carlgren i början. Men hur ovanstående kylskåpsmagnet går ihop med att visa Vägen förstår inte jag.

Nej, nu blir det läsartävling. Jag litar inte på människor som ler, ler man har man något att dölja och inte f-n finns det så mycket att vara glad över heller. Speciellt inte efter kylskåpsmagneten ovan.

En av nedanstående bilder visar en centerpartist. Kommentera med er gissning om vem, samt motivering.

Bild ett.

Bild två.

Bild tre.

Bild fyra.

Bring it on. Ledtråd: En av bilderna visar en kristdemokrat, stilpoäng om man prickar rätt med motivering.

De två bästa svaren får mina sista presentkoder på hyrfilm hos Headweb, så ni kan välja att se något annat än Andreas Carlgren.

Får jag ett seriöst svar om peak oil från centern så kanske jag släpper in dem i jordkällaren igen, men den där kylskåpsmagneten blir svår att komma över. Iaf för mig. Nu skall jag ut och mocka skit.

Läs hela…

Läs hela…

Först därefter börjar de västerländska länderna rinna in, blandat med storproducenter av olja.

Lilla Sverige hittar man på plats 36.

Några reflektioner är att de länder vi i väst importerar prylar från, dvs Kina, Japan, Indien och även Sydkorea hamnar väldigt högt på listan, tillsammans med stora oljeproducenter. Vi må ha reducerat vår egen direkt oljekonsumtion, men istället importerar vi färdiga prylar från utlandet.

Man hittar även länder på ekonomisk frammarsch bland top-10, t ex Kina, Indien och Brasilien (som trots sin stora egna oljeproduktion och produktion av biobränslen faktiskt är en oljeimportör med över 500 000 fat i import om dagen). Måhända att vi kan gneta på här i väst och spara på vår oljeförbrukning, men så länge vi importerar konsumtionsprylar kommer tillväxtländerna öka sin konsumtion. Och flyttar vi mot förmodan hem produktionen till väst igen, så flyttar vi även hem den direkta oljekonsumtionen, t ex för plast.

Fotnot: Brasilien producerar ca 450 000 fat etanol om dagen, men importerar alltså samtidigt ca 500 000 fat olja, för den som trodde att den brasilianska etanolproduktionen på något sätt räddar världen från konsekvenserna av peak oil.

Läs hela…

Tokyo och Nikkei-225 föll under morgonen.

Ner ca 2.2%

I Hong-Kong föll Hang Seng med ca 1.4%.

Tidigare köpsignaler i både Nikkei och Hang Seng ter sig inte speciellt korrekta, och man bör rimligtvis omedelbart stoppat ur sig ur eventuella positioner där.

I Australien var det lite lugnare.

Endast ett fall på 0.8%, vilket talar för måttlig sättning i Europa inledningsvis.

På tapeten just nu är den europeiska suveräna skuldkrisen. Som vi alla egentligen redan visste har blufftesterna av de europeiska bankernas stresstålighet nu bekräftats som en bluff i bland annat Wall Street Journal vilket bloggrannen MFC upplyser oss om.

Citat från WSJ:

”An examination of the banks’ disclosures indicates that some banks didn’t provide as comprehensive a picture of their government-debt holdings as regulators claimed. Some banks excluded certain bonds, and many reduced the sums to account for ”short” positions they held—facts that neither regulators nor most banks disclosed when the test results were published in late July.”

Inte så svårt att klara några blufftest om man själv kan välja vad man vill ha testat. T ex skall franska banker angett ca 6.6 miljarder euro som exponering mot Spaniens statsskuld, när den verkliga siffran är 34.7 miljarder euro.

Läs hela…

Tokyo och Nikkei-225 föll under morgonen.

Ner ca 2.2%

I Hong-Kong föll Hang Seng med ca 1.4%.

Tidigare köpsignaler i både Nikkei och Hang Seng ter sig inte speciellt korrekta, och man bör rimligtvis omedelbart stoppat ur sig ur eventuella positioner där.

I Australien var det lite lugnare.

Endast ett fall på 0.8%, vilket talar för måttlig sättning i Europa inledningsvis.

På tapeten just nu är den europeiska suveräna skuldkrisen. Som vi alla egentligen redan visste har blufftesterna av de europeiska bankernas stresstålighet nu bekräftats som en bluff i bland annat Wall Street Journal vilket bloggrannen MFC upplyser oss om.

Citat från WSJ:

”An examination of the banks’ disclosures indicates that some banks didn’t provide as comprehensive a picture of their government-debt holdings as regulators claimed. Some banks excluded certain bonds, and many reduced the sums to account for ”short” positions they held—facts that neither regulators nor most banks disclosed when the test results were published in late July.”

Inte så svårt att klara några blufftest om man själv kan välja vad man vill ha testat. T ex skall franska banker angett ca 6.6 miljarder euro som exponering mot Spaniens statsskuld, när den verkliga siffran är 34.7 miljarder euro.

Läs hela…